Allt om solceller och solenergi i Sverige
Fakta, guider, jämförelser och svar på vanliga frågor om solceller och solenergi i Sverige.
Senaste artiklarna
Visa alla →Återbetalningstid för solceller
Att investera i solceller är både en miljöinsats och en ekonomisk satsning. För de flesta villaägare är frågan om återbetalningstid central när man över...
Läs mer →Bandgap – Grundläggande fysik bakom solcellernas funktion
Bandgapet är en av de mest fundamentala egenskaperna hos material som används i solceller.
Läs mer →Batterilagring för solceller — teknik, kemi och dimensionering
Allt om batterilagring kopplat till solceller: litiumjonkemi, DC- vs AC-koppling, C-rate, DOD och hur du dimensionerar rätt för din anläggning.
Läs mer →Bygglov för solceller
Som villaägare som planerar att installera solceller är det viktigt att förstå när bygglov krävs och när det inte gör det.
Läs mer →Dimensionering av solcellsanläggning
Att välja rätt storlek på solcellsanläggningen är avgörande för både ekonomi och funktion.
Läs mer →Energilagring – Nyckeln till effektiv solenergi
Energilagring är en av de mest centrala komponenterna för att maximera nyttan av solceller och andra förnybara energikällor.
Läs mer →Vanliga frågor
Alla frågor →Behöver man bygglov för solceller?
I de flesta fall behövs inget bygglov för att installera solceller på din villa. Sedan 2018 är solceller och solfångare bygglovsbefriade om de monteras utanpå byggnaden, följer takets form och inte väsentligt ändrar byggnadens utseende. Undantag gäller inom detaljplan med särskilda bestämmelser om utseende, i kulturhistoriskt värdefulla miljöer, och inom riksintresseområden. Kontrollera alltid med din kommun innan du beställer. En bygganmälan kan krävas om installationen påverkar bärande konstruktion. Elinstallationen måste alltid göras av behörig elektriker.
Hur fungerar dopning av kisel i solceller?
Dopning är processen där mycket små mängder av andra ämnen tillsätts rent kisel för att skapa solcellens elektroniska egenskaper. Kisel finns i grupp 14 i periodiska systemet och har fyra valenselektroner som bildar kovalenta bindningar.
Genom att tillsätta element från angränsande grupper skapas två typer av halvledare: N-typ (genom tillsats av fosfor eller arsenik som har fem elektroner) vilket skapar överskott av elektroner, och P-typ (genom tillsats av bor som har tre elektroner) vilket skapar “hål” där elektroner saknas.
När dessa två typer kombineras i en solcell uppstår en p-n-övergång som fungerar som en diod. När ljus träffar cellen exciteras elektroner och det inbyggda elektriska fältet vid övergången driver elektronerna i en riktning, vilket skapar elektrisk ström. Dopningen är avgörande för att solcellen ska kunna omvandla ljusenergi till elektrisk energi.
Hur fungerar energilagring tillsammans med solceller?
Energilagring gör det möjligt att spara överskottsel från solceller för senare användning, vilket löser problemet med att solproduktionen inte alltid matchar elbehovet.
Litiumjonbatterier är den vanligaste lösningen för hem. De har hög energitäthet och nominell cellspänning på 3,3-3,7 V jämfört med äldre NiMH-celler på 1,2 V. Batterisystem kan lagra dagsproduktion för kvällsanvändning.
För storskalig lagring används tekniker som pumpkraftverk (lagring som lägesenergi), tryckluftlagring och stora batterianläggningar. I Sverige utnyttjas redan vattenkraftens dammar som naturlig energilagring för elsystemet.
Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige idag?
Det fanns drygt 250 000 solcellsanläggningar i Sverige år 2023, vilket visar på en kraftig tillväxt de senaste åren.
Små anläggningar under 20 kW dominerar helt och utgör majoriteten av installationerna. Produktionen är störst i Götaland och Svealand, medan Norrland har betydligt mindre solcellskapacitet på grund av lägre solinstrålning.
Västra Götalands län hade högst total solelsproduktion 2023, medan Skåne ledde mätt per person och Stockholm hade högst täthet per kvadratkilometer.
Hur mycket el producerar solceller i Sverige?
I Sverige producerar 1 kWp solceller ungefär 800–1 100 kWh per år, beroende på var i landet du bor och hur panelerna är monterade. I Skåne och södra Sverige ligger produktionen kring 1 000–1 100 kWh per kWp, i Mellansverige runt 900–1 000 kWh, och i Norrland 750–900 kWh. Optimal riktning är söderläge med 30–45 graders lutning. Även under vintern producerar panelerna el, men produktionen är kraftigt koncentrerad till april–september då vi får omkring 80 % av årsproduktionen.