Kristallina solceller är betydligt tjockare än tunnfilmsceller. Kristallina kiselsolceller kan ha en tjocklek på uppemot 200 mikrometer (µm), medan tunnfilmsceller endast är mellan några få nanometer till tiotals mikrometer tjocka.
Detta innebär att kristallina celler kan vara 10-100 gånger tjockare än tunnfilmsceller. Den stora skillnaden i tjocklek beror på att tunnfilmsceller består av tunna lager av fotovoltaiskt material som deponeras på ett substrat som glas, plast eller metall.
Tunnfilmscellernas låga vikt och tunna profil möjliggör nya användningsområden som integrering i fönsterglas eller tygmaterial som kroppsnära teknik. Dock har kristallina celler fortfarande högre verkningsgrad och dominerar därför marknaden idag, trots att de är tjockare och tyngre.